Kulturskoleutredningen:

Ingen bredd utan spets. 

När kulturskoleutredningens direktiv presenterades påtalade regeringen behovet av både bredd och spets i verksamheten. Utredaren skulle också ”föreslå hur rekryteringen av elever till klassiska orkesterinstrument kan säkras”. Symf konstaterar i sitt remissvar att utredarna har misslyckats med att föra fram hållbara förslag kring detta.

 

– Att kulturskolan ska vara tillgänglig för alla är en självklarhet. Det är en demokratifråga. Men kulturskolan måste också ta vara på barn och ungdomar med intresse för en framtida verksamhet som professionella kulturutövare, säger Symfs ordförande, Bo Olsson.

 

Utredningen menar att undervisning i grupp bör vara norm. Det gör Symf allvarligt oroade, dels för rekryteringen av professionella musiker i olika genrer, men också för det synsätt detta bygger på. Avsaknaden av enskilda lektioner drabbar inte bara elever som vill fördjupa sig utan också elever som inte fungerar i grupp.

– Vi kan inte annat än att se detta som ett förakt för de barn och ungdomar som vill arbeta vidare med egen konstnärlig och teknisk utveckling på musikområdet, säger Gunnar Jönsson, vice ordförande för Symf.

 

Till detta kommer att utredningen inte anser sig ha mandat att diskutera återväxten inom det professionella musiklivet, trots att det var klart uttalat i direktiven. Det tyder på okunskap eller, vad värre är, att man medvetet vill marginalisera kulturskolans roll i den kontinuerliga utvecklingen av den utbildning som krävs för att ge barn och unga möjligheten att sikta mot en framtida karriär som professionella musiker.

 

Läs remissvaret här