Här kan du läsa två artiklar ur tidningen Symfonis senaste nummer. Hela tidningen finns som pdf här
Efter #metoo-upproret förra hösten utbröt full aktivitet på Sveriges alla fackförbund. Scenkonsten visade sig vara mer drabbad än genomsnittet på arbetsmarknaden. Det framkom i en undersökning som scenkonstens parter lät göra. Resultatet var minst sagt nedslående. TCO, där Symf är medlemsförbund, satte igång med att utforma en handbok. Den är tänkt som en manual för förtroendevalda – skyddsombud och fackliga representanter – att använda för att bevaka både det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier och rutinerna för att hantera de trakasserier som faktiskt förekommer. I början på september var den klar
En ny diskrimineringslagstiftning trädde i kraft 1 januari 2017. Den lade än tydligare ansvar på arbetsgivaren för att sätta in förebyggande åtgärder mot olika former av diskriminering. Den nya lagen hade inte fått någon effekt alls. Var det någon som ens läste den? Ändå är det den lagen i kombination med arbetsmiljöverkets anvisningar för organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) samt systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) som ger förutsättningar för ett lyckat arbete mot sexuella trakasserier.
TCO har alltså tagit fasta på dessa lagar och förordningar och har nu i september presenterat en sprillans ny handbok. Den har två huvudteman:
• Det förebyggande arbetet, för att förhindra förekomsten av sexuella trakasserier och repressalier, som sker i samverkan mellan arbetsgivare och den fackliga organisationen och dess förtroendevalda.
• Vad som krävs om sexuella trakasserier inträffar på arbetsplatsen.
Egentligen är det inga konstigheter. Det förebyggande arbetet ska bestå av riskbedömning som man gör genom att undersöka arbetsförhållanden. Man ska analysera, vidta åtgärder samt följa upp och utvärdera. Självfallet ska man ha ett policydokument som ska ha formen av en övergripande avsikts- och programförklaring.
Mer spännande blir det när handboken beskriver vad som krävs av den som arbetsgivaren utsett som ansvarig för arbetet mot sexuella trakasserier. Läs här:
Kraven på ansvariga personer
Den eller de personer som har tilldelats denna uppgift ska ha kompetens, kunskaper, erfarenhet, resurser och beslutsrätt. Detta innebär att chefer och arbetsledande personal med denna uppgift ska ha:
• Specialkunskaper om arbetet, riskerna i arbetet och åtgärder för att förebygga skador.
• God insikt i hur människor reagerar i olika situationer och är insatta i de hälsomässiga effekterna av till exempel hög arbetsbelastning, övertid, kränkande särbehandling inklusive sexuella trakasserier, våld, hot och missbruk.
• Kunskaper om arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och föreskrifter från Arbetsmiljöverket. I det här sammanhanget är det grundläggande att ha kunskaper om diskrimineringslagen, och om föreskrifterna om SAM och OSA samt gärna om föreskrifterna AFS 1994:1 om arbetsanpassning och rehabilitering.
• Tillräckliga resurser till sitt förfogande och rätt att fatta beslut inom sitt område.
• Kunskaper om ändamålsenliga metoder för undersökning och riskbedömning.
Kunskapskravet
I kunskapskravet ingår att arbetsgivaren ska se till att den eller de personer som ska svara för det förebyggande arbetet, har fått kunskap om hur sexuella trakasserier ska hanteras. I detta ingår att kunskap ska finnas om vad som är sexuella trakasserier och hur man går till väga för att undersöka om sådant förekommer och hur det ska motverkas.
Det här är självfallet inga nyheter men när det listas så här tydligt framstår det som osannolikt att det finns särskilt många arbetsmiljöansvariga arbetsgivare inom vår bransch som innehar den här kompetensen. Därför borde handboken läsas inte bara av förtroendevalda utan också av alla arbetsgivare.
Både arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen ställer tydliga krav på samverkan. Det innebär att det inte duger att arbetsgivaren tar fram policydokument som den fackliga organisationen och/eller skyddsombuden sedan godkänner. Nej, arbetet ska ske från grunden i samverkan. Det är också arbetsgivarens ansvar att denna samverkan kommer igång och fortlöper.
Det ska också poängteras att rätten till information enligt både arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen är vidsträckt och utgör ett viktigt verktyg för skyddsombud och andra förtroendevalda. Förutom att få muntlig information har den förtroendevalda rätt att få ta del av olika dokument som kan ha betydelse för uppdraget.
Handlingsberedskap
”Handlingsberedskapens funktion är att snabbt komma till rätta med problemet. I detta ligger att omedelbart stoppa pågående sexuella trakasserier eller undanröja upptäckta risker för sexuella trakasserier. Det gäller också att stödja den som är utsatt eller har utsatts samt att genom förebyggande åtgärder säkerställa att trakasserierna inte upprepas. Att ha en handlingsberedskap är också en förutsättning för att arbetsgivaren ska kunna fullgöra sin utrednings- och åtgärdsplikt vid misstanke om sexuella trakasserier.”
Om någon på arbetsplatsen har blivit utsatt för trakasserier är det viktigt att det finns rutiner som svar på två viktiga frågor:
• Vem ska man anmäla till?
• Vad ska arbetsgivaren vidta för åtgärder?
Handboken ger en hel del råd kring hur sådan här rutiner ska se ut. En del kan tyckas självklara medan andra väcker nya tankar. Till exempel slås fast att arbetsgivarens utrednings- och åtgärdsplikt inte bara omfattar sexuella trakasserier som äger rum mellan anställda. Enligt arbetsmiljölagstiftningen är arbetsgivaren skyldig att utreda och vidta åtgärder när exempelvis en kunds anställda eller en leverantörs anställda utsätter arbetsgivarens anställda för sexuella trakasserier.
Vad händer om arbetsgivaren inte följer lagen?
När det har kommit till arbetsgivarens kännedom att det finns misstanke om sexuella trakasserier har arbetsgivaren en utrednings- och åtgärdsplikt.
En arbetsgivare som inte fullgör denna skyldighet gör sig skyldig till brott mot både arbetsmiljö-och diskrimineringslagen. En sådan situation ställer krav på den fackliga organisationen att agera, vilket kan ske på olika sätt.
Den fackliga organisationen kan begära tvisteförhandling om man anser att arbetsgivare inte fullgjort sina plikter och att man därmed bryter mot diskrimineringslagen. Kommer man inte överens i förhandlingen kan tvisten komma att avgöras i domstol.
Så fungerar det dock inte vad gäller brott mot arbetsmiljölagen. I det här fallet betyder det att man inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt anvisningarna om systematiskt arbetsmiljöarbete och organisatorisk och social arbetsmiljö. Då blir det det Arbetsmiljöverket som får prova ärendet.
Vid mycket allvarliga sexuella trakasserier där det föreligger omedelbar och allvarlig fara för arbetstagarens hälsa kan ett skyddsombud som uppmärksammat faran utlösa ett så kallat skyddsstopp. Skyddsstoppet innebär att arbetet stoppas för den arbetstagare som är utsatt för trakasserierna.
Till sist
Handboken är ganska grundlig och kan säkert vara till nytta ute på
våra avdelningar. En nackdel är att bokens språk är stelt och livlöst. Det är synd. Kanske har man utgått ifrån att skydds- och fackombud är vana att läsa myndighetstexter och därför inte lagt så stor vikt vid läsbarheten, vare sig språkligt eller layoutmässigt. Men innehållet är bra och kan vara till stor hjälp för att få ordning på arbetet mot sexuella trakasserier på våra arbetsplatser. Det är bra!
Jonas Nyberg
TCO:s Handbok mot sexuella trakasserier i arbetslivet finns att ladda hem här
På Diskrimineringsombudsmannens (DO) hemsida finns tips och lathundar för arbetet mot såväl diskriminering som sexuella trakasserier. Klicka här
Det kom ett brev till ledningarna för Helsingborgs Konserthus och Dunkers kulturhus. Signaturen ”Vi föredrar att vara anonyma” ondgjorde sig över bilder på homosexuella män på Dunkers och över att Helsingborgs Symfoniorkester hoppat på ”bög-tåget”. Brevskrivaren meddelade också att man i många år haft abonnemang på konserthuset men att man nu inte hade för avsikt att besöka konserterna mer. Brevet osade av homofobiskt hat. Tenoren Richard Söderberg, uttalad förkämpe för homosexuellas rättigheter och kärleksaktivist, tyckte att det vore en bra idé att tonsätta brevet. Det tyckte Fredrik Österling, tonsättare och tillika konserthuschef i Helsingborg, också. Resultatet blev en kantat som Helsingborgs Symfoniorkester framförde i slutet på maj i år med Richard Söderberg som sångsolist.
Kantaten som Fredrik Österling komponerade väckte stort nationellt intresse redan innan den hade framförts. Även internationellt uppmärksammades den. The Guardian, Der Spiegel och andra stora tidningar skrev om ”The Fag Train” och internationell tv och radio rapporterade om det nykomponerade stycket som framfördes vid en konsert i Helsingborg den 26:e maj i år.
– Det hatbrev som kom till mig osade av förakt och rädsla för kärleken mellan människor. När Rickard Söderberg föreslog att jag skulle tonsätta det, fanns det ingen tvekan. Genom att betrakta texten som ett operalibretto blev det möjligt för oss att närstudera de känslor som den anonyma avsändaren ville ge uttryck för. Och samtidigt gör vi det en konstnärlig institution bör göra: vi speglar vår samtid genom konsten, uttalade sig Fredrik Österling i samband med att projektet presenterades.
Evig kärlek i Schumanntolkning
På konserten där kantaten Bögtåget framfördes togs ytterligare ett nytt grepp. Rickard Söderberg sjöng Robert Schumanns Frauenliebe und – Leben. Verket beskriver en kvinnas kärlek till en man men den här gången sjöngs sångerna av en man och därmed fick detta ode till kärleken en mer allmän betydelse. Den eviga kärleken fick i Söderbergs Schumanntolkning fritt spelrum och orkesterns följsamma spel i Fredrik Österlings orkestrering underströk känslan av passion som inte låter sig snärjas av vare sig dåtidens eller samtidens normer.
Norénsk spegling
För att ändå undvika det sockersöta och kanske för att poängtera att kärlekens prövningar ändå alltid finns närvarande hade Österling komponerat ett antal mellanspel till sångerna.
- Jag tänkte mig mellanspelen som en samtida kommentar till 1800-talsskildringen av den ideala tvåsamheten. En Norénskt färgad spegling, om man så vill, eller en klingande psykoanalys av parets väg mot det oundvikliga slutet, säger Fredrik Österling.
Poetisk kräkning
För många i publiken var det ändå Bögtåget som hade lockat dem till Helsingborgs Konserthus. Rickard Söderberg berättar från podiet om hur han reagerade när han fått läsa brevet som den eller de upprörda abonnenterna hade skrivit.
– Det här brevet kom från en person som på ett ganska poetiskt sätt beskrev hur han ville kräkas när han såg en prideparad och hur Helsingborgs Symfoniorkester hade hoppat på Bögtåget. Det är ett tåg som jag så gärna skulle vilja åka!
Cool orkester
Rickard hörde av sig till Fredrik Österling med ett förslag.
– Ska vi inte göra något kul? Ska vi inte ta och tonsätta det här brevet? Och eftersom att det här är en så cool orkester med en så cool ledning så blev svaret: Ja, det är klart vi ska!
Rickard menar att det är gjort med glimten i ögat och med lust och med glädje.
– Men under detta finns ett stort allvar. För i grund och botten handlar det här om vilket sorts samhälle vi vill ha. Det handlar också om hur vi ska tala med varandra och hur vi ska tillåta människor att leva så som de är födda till.
Gulligt hatbrev
Rickard Söderberg säger att brevet visserligen är att betrakta som ett hatbrev men ändå tycker han att det är lite gulligt. Det finns så många andra brev av den här typen som är otroligt mycket hårdare. Brev som drabbar personer som inte har en scen att stå på och som inte har den uppbackning som Rickard har en kväll som denna.
– Det är för dem som vi ska starta det här bögtåget. Så att vi kan gå ut i världen och vara vaksamma på hur vi talar med varandra. När vi ser kärlek frodas ska vi alltid skydda det lilla fröet, hur än den kärleken ser ut så ska den också få blomstra.
Text: Jonas Nyberg
Foto: Morgan Pålsson/HSO
Läs hela tidningen som pdf här
