Här kan du läsa du några av de artiklar som finns med i Symfoni nr 3 2017
En historisk budget. Så har kulturdepartementet valt att kalla årets kulturbudget. 745 miljoner kronor tillförs kulturområdet men Symfs ordförande kan ändå hålla sig för skratt. Det blir ingen förstärkning av de medel som går till merparten av våra medlemmars verksamheter. En satsning på den fria konsten finns med, men även här går merparten av pengarna till andra än musiker.
Årets kulturbudget blir för flertalet av våra medlemmar en besvikelse. Samverkansmodellen vattnas ut ytterligare, i och med att fler områden som den ska omfatta, tillkommer. De pengar som regeringen tillför måste mötas ekonomiskt av regioner och kommuner. Risken är att detta inte är möjligt utan att omfördela anslag från befintliga verksamheter. Den största enskilda satsningen på kulturområdet som görs i årets budget för samverkansmodellen är princip öronmärkt för biblioteksverksamheten.
Utvecklar inte verksamheterna
För scenkonstinstitutionerna tycks statens budget inte ens kommer att kunna täcka nödvändiga löne- och kostnadsuppräkningar. Det finns en stor risk för att man i ekonomiskt svaga regioner tvingas konstatera att pengarna inte kommer att räcka till för att utveckla verksamheterna och nå ut till fler medborgare. Förutsättningarna för att alla delar av Sverige skall få tillgång till orkester och opera på professionell nivå minskar.
25 miljoner till fria grupper
Vad har regeringen för tankar om samverkansmodellen? Sett till de prognoser för 2019 och 2020 som presenteras har man i alla fall inga ambitioner att ta ett större ekonomiskt ansvar.
En del av våra medlemmar har dock möjlighet att gynnas av budgeten i och med de satsningar på fria grupper och den fria scenkonsten som regeringen föreslår. 25 miljoner kronor årligen ska förstärka fria grupper inom scenkonsten, musikfestivaler och arrangörsföreningar. Det är glädjande men långt mindre än vad många hade hoppats på.
Mera pengar till stipendier
En del av satsningen på den fria konsten kommer att kanaliseras via konstnärsnämnden exempelvis genom stipendier. Dock hade Symf hellre sett att regeringen valt att satsa mer medel på ökade arbetstillfällen genom en bredare satsning på musikområdets samtliga aktörer. Länsmusiken är som bekant livsviktiga arbetsgivare både för frilansare och de egna ensemblerna. Många av landets arrangörsföreningar för en tynande tillvaro och frågan är om den ekonomiska förstärkning som det ges utrymme för i budgeten verkligen kommer att gör någon påtaglig skillnad.
Hyressystem ses över
Det är bra att regeringen vill se över hyressystemet för bland annat Kungliga Operan och Dramaten. En omfördelning av de
byråkratiska kostnaderna som följer av att olika statliga instanser byter pengar med varandra skulle kunna bidra till mer kulturverksamhet för pengarna.
Skrämmande lite
Sammantaget kan vi konstatera att visst satsar regeringen på kulturen. Hela budgeten ökar med 745 miljoner kronor i år. Det är skrämmande hur lite av detta som kommer våra medlemmar till godo. Jag tror inte regeringen gillar oss på facebook. Heller.
Gunnar Jönsson
förbundsordförande
Stockholm Stad öppnar för barnomsorg i hemmet
Anna-Karin Simlund och Jonas Nyberg uppvaktade utbildningsdirektören Lena Holmdahl och borgarrådssekreteraren Sonja Pagrotsky. Simlund och Nyberg visade tydligt hur staden bryter mot skollagens intentioner genom att neka föräldrar den barnomsorg de behöver. Resultatet av mötet blev att Stockholm nu kommer att göra en ny prövning av sina tidigare negativa omsorgsbeslut.
Vad mer kan Symf göra?
Barnomsorg på obekväm arbetstid har i många år varit en viktig jämställdhets- och rättighetsfråga för Symf. Vi har under åren i omgångar försökt påverka politikerna att erbjuda omsorg på obekväm arbetstid, företrädesvis barnomsorg i hemmet, som möjliggör för våra medlemmar att förena föräldraskap med förvärvsarbete.
Vi försöker påverka på många sätt. När den nya skollagen kom 2011 syntes vi såväl i tv och radio som i debattartiklar. Vi uppvaktade politiker och förskoleministern, skrev skrivelser till riksdagsledamöter. Vi höll också ett seminarium för ledamöterna i riksdagens kulturutskott om barnomsorgsfrågan. Vi har samarbetat med Barnombudsmannen och Sveriges Makalösa Föräldrar samt med skolverket. Sedan den nya skollagen började gälla har vi aktivt följt praxis och tolkning av motivtexterna. Vi har kontinuerliga kontakter med jurister hos bl a skolverket, skolinspektionen och Barnombudsmannen.
Var i Sverige erbjuds barnomsorg i hemmet?
Göteborg, Nacka och Värmdö är exempel på kommuner där barnomsorg i hemmet erbjuds. Tyvärr är det ju upp till de lokala politikerna att bestämma när och i vilken omsorgsform barnomsorg på obekväm arbetstid erbjuds, därför kan barnomsorg i hemmet ett år erbjudas i en kommun för att nästa år tas bort. Symf trycker på för att kommunerna ska bli skyldiga att erbjuda omsorg på obekväm arbetstid. Utifrån nuvarande skollag är de bara skyldiga att sträva efter att erbjuda det. Strävanslagstiftningen gör lagen svårtolkad och varje kommun har sin tolkning.
Är det ett brott mot skollagen att inte erbjuda den barnomsorg som familjen behöver?
Symf anser att förarbetena till skollagen är tydliga med att kommunen ska hjälpa till med omsorg, utifrån barnets bästa och förälderns behov, om föräldern inte själv kan ordna sin omsorg och om arbetstiderna inte är möjliga att förändra. Eftersom barnets bästa ska komma i främsta rummet tycker vi att det är självklart att det erbjuds en omsorgsform som utgår ifrån barnets behov. Till exempel ska ett barn med behov av kvällsomsorg inte behöva sova borta om föräldern finns hemma nattetid.
Vad planerar Symf att göra nu?
Symf ska försöka få till en bedömning hos Skolinspektionen så att vi får ett klargörande om behovet ska styra omsorgsformen. Vi kommer fortsätta påverka så att man lagstadgar om barnomsorg på obekväm arbetstid i skollagen. Parallellt med det påverkar vi direkt lokala politiker och försöker så långt det är möjligt att hjälpa föräldrar att få sin omsorg ordnad. För Symf är det viktigt att våra medlemmar ska kunna förena föräldraskapet med förvärvsarbetet. Idag är Symf det enda fackförbundet i Sverige som aktivt arbetar med frågan om barnomsorg på obekväm arbetstid och försöker driva frågan framåt. Vi är ett litet förbund men vi vågar driva stora frågor!
Anna-Karin Simlund, Symfs vice förbundsordförande, svarade på frågorna
Hela tidningen kan du läsa i pdf-format här
