Meddelarfrihet med skydd

Många vet inte vad meddelarfrihet är för något. I korthet innebär det en rätt att meddela uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande till grundlagsskyddad media. Dessutom är man som anställd skyddad mot repressalier genom det lagstadgade meddelarskyddet. Här är kommer frågor och svar om meddelarfrihet!

 

 

Vad är meddelarfrihet?

Meddelarfrihet innebär att vem som helst får lämna vilka uppgifter som helst till en journalist eller en redaktion, i syfte att de ska publiceras. Den friheten gäller alla, inte bara offentliganställda. Men privatanställda har inte samma skydd som de offentliganställda. Du har också rätt att införskaffa uppgifter för att offentliggöra dem så länge det inte sker på ett brottsligt sätt, till exempel genom stöld.

 

Vad riskerar jag?

Du som är anställd inom offentlig sektor (det vill säga har kommunen, staten eller regionen som arbetsgivare) har förutom meddelarfrihet ett särskilt meddelarskydd. Din arbetsgivare är förbjuden att efterforska vem som lämnat uppgifter till media. Bara att ställa frågan är straffbart. Att som arbetsgivare bryta mot efterforskningsförbudet kan ge böter eller fängelse i högst ett år.

 

Kan jag bli av med jobbet?

Om en offentlig arbetsgivare trots allt skulle få fram vem som tipsat media är hon eller han förbjuden att bestraffa dig, till exempel genom att säga upp dig eller omplacera dig. Det kan ge böter eller fängelse. Detta gäller även om du framträder öppet.

Sedan juli 2017 gäller efterforskningsförbudet och repressalieförbudet även för de som är anställda inom privat vård, skola och omsorg som är offentligt finansierad. Det gäller också inom kommunala och regionala bolag som kommunen eller regionen (alltså de före detta landstingen) har avgörande beslutanderätt över, men inte inom statliga bolag.

 

Får jag vara anonym?

Journalisten eller redaktionen som tagit emot ditt tips har tystnadsplikt enligt lag och får inte avslöja vem som lämnat tipset. Du har rätt att vara helt anonym om du vill. Journalisten får inte avslöja ditt namn för någon, inte heller uppgifter om ålder, kön, arbetsplats eller annat som kan leda till att det går att lista ut vem som är källan. Tystnadsplikten gäller livet ut. 

 

Men sekretessen då?

Uppgifter som är sekretessbelagda får väl inte lämnas ut till media? Jo, meddelarfriheten gäller även då. Som offentliganställd får du berätta för en journalist vad som står i ett sekretessbelagt dokument, men inte lämna över själva dokumentet. Även om du i ditt jobb har tystnadsplikt får du prata med media om nästan vad som helst. Undantagen är bland annat sådant som omfattas av patientsekretess eller uppgifter om rikets säkerhet.

 

Vad gäller för sociala medier som Facebook och Twitter?

Här möts yttrandefriheten – att man har rätt att säga vad man tycker – och lojalitetsplikten som innebär att man ska vara lojal mot sin arbetsgivare. För offentligt anställda sträcker sig yttrandefriheten mycket längre än för privatanställda. Med andra ord, så länge du inte bryter mot tystnadsplikten har du rätt att yttra dig om dina åsikter i vilket medium som helst, inklusive sociala medier på nätet. 

Det finns dock andra aspekter än de juridiska att beakta, så även om arbetsgivaren inte får säga upp dig på grund av dina uttalanden, kan det dock finnas andra konsekvenser (som exempelvis tillsägelse, omplacering eller förändrade arbetsuppgifter och om det finns stöd i kollektivavtal kan det även leda till en skriftlig varning eller löneavdrag).

 

Vad gäller för privatanställda?

Företag är inte förhindrade att ingripa mot den som lämnat uppgifter till medier. Med stöd av lojalitetsplikten i anställningen kan de vidta repressalier mot anställda som kritiserat företaget offentligt eller läckt uppgifter till medier. Det gäller även i statligt ägda bolag.

 

Hur vet jag om min orkester, kör eller ensemble
omfattas av meddelarfriheten?

Du omfattas av både meddelarfrihet och meddelarskydd om företaget är ägt av kommunen eller av regionen till mer än 50 procent. Även aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag och stiftelser räknas som offentlig verksamhet om kommunen eller regionen har rätt att utse mer än hälften av styrelseledamöterna. 

 

Jonas Nyberg

 

 

Får du vissla, Johanna? – Ja visst får du det!

Sverige har sedan 2017 en visselblåsarlag som skyddar arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen. Lagen ger ett särskilt skydd mot repressalier och den gäller inom såväl offentlig förvaltning som privat sektor. Även inhyrd personal omfattas. Eftersom meddelarfrihet och meddelarskydd inte gäller inom den privata sektorn (med vissa undantag för offentligt finansierad vård och skola i privat regi) ger visselblåsarlagen möjligheten att slå larm, trots att lojalitetsplikten gäller. Ett nytt EU-direktiv förstärker nu visselblåsarlagen och den nya regleringen föreslås träda i kraft i december i år.

 

Visselblåsarlagens syfte är att förbjuda arbetsgivare att vidta repressalier mot den som larmat. Repressalier kan vara exempelvis avskedande, uppsägning, omplacering, utebliven löneökning, kränkande tillmälen, mobbning och mycket annat. Arbetsgivaren kan bli skadeståndsskyldig om sådana åtgärder genomförs.

 

Larma i första hand internt

En arbetstagare som vill larma om något missförhållande ska i första hand göra det internt. Arbetsgivaren är skyldig att ha rutiner för att hantera sådant, exempelvis genom att anvisa någon särskild enhet eller person dit arbetstagare kan vända sig. Om den anställde inte vill larma till någon representant för arbetsgivaren kan hen istället göra det till någon facklig representant. För att internt påtala missförhållanden krävs ingen bevisning, det räcker med att den anställde kan presentera konkreta misstankar om allvarliga missförhållanden.

 

Rätt att larma även externt om inget händer

Om larmet inte resulterar i någon förändring inom rimlig tid, kan arbetstagaren därefter ha rätt att larma även externt, antingen genom att lämna uppgifter för offentliggörande (exempelvis till media) eller vända sig till någon myndighet.

 

Vad är ”allvarliga missförhållanden”?

Det finns inte någon närmare definition av det begreppet i lagen, mer än att, om missförhållandena utgör brott måste fängelsestraff finnas med i straffskalan. Det gäller dock för de flesta brott i brottsbalken, även mindre allvarliga brott som snatteri. Det är dock sällan någon döms till fängelse för så lindriga brott. Begreppet allvarliga missförhållanden kan också syfta på sådant som inte är straffbelagt, men som ändå är oacceptabelt i arbetslivet, exempelvis att gällande föreskrifter inte följs, att det finns risker för liv och hälsa eller risk för skador på miljön, att interna regler och principer inte följs eller att det förekommer oetiska förhållanden. 

 

Den nya visselblåsarlagen

En ny visselblåsarlag planeras träda i kraft den 1 december 2021. Lagen innebär bland annat att arbetsgivare som har 50 eller fler arbetstagare ska vara skyldiga att ha interna visselblåsarfunktioner. Kravet på att införa visselblåsarfunktioner kommer att vara tvingande och införas stegvis beroende på verksamhetens storlek.

 

Förslaget till den nya visselblåsarlagen föreslås ersätta den befintliga lagen om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Precis som idag ska det vara fortsatt förbjudet för en arbetsgivare att utsätta en arbetstagare för repressalier till exempel i form av uppsägning eller omplacering. Vid brott mot detta kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig.

 

Jonas Nyberg

 

Läs hela tidningen som pdf här: