Ledare september 2016

När jag skriver detta så har jag tappat räkningen på hur många krönikor det blivit under åren, men däremot vet jag att det återstår tre innan jag lämnar mitt uppdrag i samband med nästa års förbundsmöte. Det har varit en spännande tid, med både med- och motgångar, men den samlade bilden är att Symf behövs, nu och i framtiden. Inte minst ska vi vara nöjda med att vi idag både hörs och tas på allvar i debatten kring frågor som gäller framtiden för de verksamheter vi arbetar inom och de konstformer vi representerar.

Det kommer säkert att kännas ovant att lämna en verksamhet som präglat mitt liv under många år, men efter att i våras fått uppleva hur skört livet kan vara är det dags att skruva ner tempot och konstatera att det är helt rätt att lämna över.

Men innan dess har vi ett nytt verksamhetsår, med nya utmaningar. Vårt nuvarande centrala avtal löper ut i mars 2017, och förbundsstyrelse och kansli har redan inlett arbetet inför de kommande förhandlingarna. I november hålls ett avtalsråd, dit alla avdelningar är kallade.

Vilka blir då de stora frågorna i avtalsrörelsen? De partsgemensamma arbetsgrupper som det förra avtalet resulterade i ska behandla arbetstidsavtalet, praktikavtalet, avtalet om facklig förtroendeman samt avtalsutformning. Min tro är att arbetstidsfrågor och avtalets utformning kommer att vara de tyngsta ämnena i förhandlingarna.

Arbetstidsfrågorna drevs hårt av arbetsgivarparten Svensk Scenkonst (SvS) under den förra avtalsrörelsen. Motivet var i första hand inte att vår nuvarande reglering för musiker sågs som ett problem, utan det handlade om att åstadkomma ”likalydande avtal” för alla anställda inom branschen. Det återstår att se vilka arbetsgivarsidans yrkanden nu kommer att bli.

Kommer exempelvis förslaget om att kunna genomsnittsberäkna dygns- och veckovila tillbaka? Det är ett bra exempel på att SvS försöker sätta en fyrkantig plugg i ett runt hål.

Att åstadkomma likalydande avtal på den punkten med hjälp av en genomsnittsberäkning av viloperioder i vårt avtal tar inte hänsyn till behovet av kontinuitet i den egna övningen, vi vet ju alla att framför allt veckovilan i de flesta fall används till egen övning och förberedelse. Ett sådant förslag främjar inte verksamheternas långsiktiga kvalitet.

Vi ska också arbeta mot ett avtal som är tydligt i att arbetstiderna inte lever ett eget liv utan tydligt kopplas till arbetsmiljölagens bestämmelser.

När det gäller avtalets utformning handlar det om två saker, dels det redaktionella, dels frågan om parternas ställning. Att ta fram ett tydligt och textmässigt entydigt avtal är inget kontroversiellt. När det gäller parternas ställning är vår principiella inställning ”ett avtal, tre parter”. Det synsättet utmanades i den senaste förhandlingsomgången, och här måste vi, liksom Musikerförbundet och SvS, vara tydliga med vårt synsätt och våra positioner. Dessutom återstår det att se hur SvS kommer att förhålla sig, deras personal är till stor del ny, och i dagarna kom besked att man söker en ny förbundsdirektör.

En annan fråga av stor vikt för framtiden är förslaget om nya storregioner. Kulturfrågorna i stort fick ett ytterst begränsat utrymme i Indelningskommittens* förslag, och här måste vi komma med i den debatt som börjar föras kring konsekvenserna för inte minst scenkonsten. Om vi exempelvis ser på den föreslagna Svealandsregionen och de institutioner som finns där idag så måste staten ta sitt ansvar och utnyttja sitt helikopterperspektiv för att skydda den kulturella infrastrukturen. Om inte riskerar placeringen av storregionens institutioner att avgöras genom en maktkamp mellan de städer som idag har scenkonstinstitutioner. Regionfrågan kommer att vara prioriterad de närmaste åren, både i vårt eget arbete och genom samarbetet i KLYS.

Hur Symf ska organiseras i framtiden är en fråga som lyftes på förbundsstyrelsemötet i augusti. Dels gäller det kansliet, där vi idag har en mycket väl fungerande temporär lösning med vice förbundsordföranden som verksamhetsledare, men vi kan inte långsiktigt förlita oss på en sådan ordning. Det gäller också förbundets förmåga att långsiktigt stå på egna ben. Styrelsen kommer att arbeta vidare med detta, och målsättningen är att ta fram ett underlag till 2017 års förbundsmöte. Den nuvarande styrelsen kommer dock inte att lägga något skarpt förslag. Anledningen är att majoriteten av mandaten i förbundsstyrelsen löper ut, och det vore därför fel att binda upp en kommande styrelse med ett beslut.n

Ha en bra höst! 

Bo Olsson
förbundsordförande

*Indelningskommittén är den statliga utredning som har fått regerings uppdrag att föreslå en ny regionindelning.