Frilansarna tog första smällen

En snabb nedgång, en uppgång eller en utplattad kurva över tid? Med Folkhälsomyndighetens nu så ofta visade diagram över önskad takt på virusspridning framför ögonen, frågar jag mig hur vår egen situation kan bli. 

 

Våra frilansande kollegor tog den första smällen ekonomiskt. Trots att många har kunnat ta del av de åtgärder som regeringen presenterat runt a-kassa, vilande företag, extra medel till kulturrådet och konstnärsnämnden, är stöden långt ifrån heltäckande. Många musiker har dessvärre ramlat mellan stolarna. 

I musikalliansen räknas tillfälligt antalet ersättningsbara dagar från var och ens personliga tidsbank inte av. (Mer om det längre fram i tidningen).  Nästa uppgift för Symf är övertyga politikerna om att man ska göra samma sak med a-kassan. Det är ingen som tror att det blir en tidig säsongsstart inför publik efter semestrarna. Mellan sinande arbetslöshetsersättning och säsongsstart behövs det ytterligare stöd för att frilansarna ska finnas tillgängliga när konserterna åter kommer igång.

 

För institutionerna är situationen en annan. De ekonomiska konsekvenserna för dessa riskerar att komma under hösten och 2021. 

Just nu när jag skriver kom besked om stöd till Kungliga Operan och Drottningholmsteatern. Mycket välkommet. Det stora problemet efter dagens besked (8/5) är att regeringen så här långt inte har gett besked om de regionala institutionernas situation. Det man sa kan tolkas som att man verkar ha för avsikt att vänta med åtgärder till den stund man ser om kommuner och regioner kompenserar kulturen eller inte, med pengar från de stora miljardstöd som meddelats om tidigare. Dessvärre kan detta sluta i ett politiskt spel mellan staten och kommuner och regioner. Vi efterlyser en större tydlighet i den frågan redan nu.

  

Kan vi se några positiva effekter av allt som händer?

Jag skulle nog säga det. Det har vuxit fram nya idéer om hur vi kan nå vår publik, och i många fall kommer initiativen från orkesterna eller körena. Att tvingas tänka och prova nytt gör säkert att vissa av projekten kan fortgå, även utan samhällskris, när det första steget väl är taget. En av mina käpphästar är att vi måste bredda såväl intresset som stödet för klassisk musik. Låt oss passa på att visa vilken betydelse kultur har för att ge kraft, glädje och tröst i människors vardag, oavsett hur den vardagen för tillfället ser ut.   

 

De digitala sändningarna lockar många lyssnare och tittare och det visar på att det finns en längtan att få ta del av konserter och opera. 

Symf har länge drivit frågan om att, med hjälp av kulturrådet, bygga upp digitala teknikcentrum för att möjliggöra för fler ensembler – stora som små – att till en rimlig kostnad nå en bredare publik. Även här handlar det om att ta det första steget, men nu från publikens sida. Det finns säkert många som skulle vilja gå på konsert men inte vågar. Kanske på grund av fördomar om hur man ska uppföra sig, eller att man helt enkelt inte vet vilken musik som faller i smaken. Visserligen sänds det redan nu konserter på TV men ofta är det galakonserter med klädkod smoking. Efter några fina ”vardagkonserter”  i soffan hemma, där man i eget tempo kan lära sig att lyssna på klassisk musik blir kanske steget inte så stort till det för oss så efterlängtade besöket i konsertsalongen. 

 

En annan fråga som bör upp på agendan igen är frågan om kultursponsring och dess villkor. I värsta fall kan vi, när vårdskulden och arbetslösheten ska betalas, få ett samhälle som inte vill ha, eller inte har råd med, offentligt finansierad kultur. 

Låt  oss därför diskutera ett fördelaktigt regelverk för kultursponsring – i kombination med offentlig finansiering – så att även lokala småföretag, inte bara stora bolag, kan finna det attraktivt och fördelaktigt att medverka till ett levande lokalt kulturliv. Om inte samhället orkar med.

Och på tal om det. Skäms Göteborgs Kommun! som nu överger GWO, för i sammanhanget småpengar. Nu dumpas hela orkestern, med ett behov av ynka 3 miljoner kronor, i lådan med nedlagda projekt. Där trängs de sannolikt med  linbanan över Göta Älv som kostade 140 miljoner. 

 

Till sist vill jag och Symf önska er en fin sommar med en förhoppning om att vi alla håller oss friska.

 

 

Gunnar Jönsson 

förbundsordförande


Publicerat: 2020-06-01